Några råd om kompostering:

• Se avfallet från dina odlingar som en tillgång. Dessa tillför jorden näring och framför allt ökar mullhalten i vår leriga jord vilket gör den mer lättodlad och lättbearbetad.
• Ha gärna två kompostbehållare på din lott i nät, trä eller vad du tycker är bra.
• Du kan använda den ena ett år och låta den sedan mogna nästa säsong när du fyller nästa behållare.
• På hösten innan du höstgräver kan du tömma din kompost och strö ut innehållet ovanpå jorden. Detta gräver du ner när du sedan höstgräver. Om allt inte är helt nedbrutet gör inget.
• På hösten när man städar sin lott och får mycket växtdelar över som blast, gamla blommor mm, behöver man inte lägga dessa i komposten, utan klipp sönder dem i bitar om ca 5 cm, dessa sprids sedan på jorden och och vänds ner med höstgrävningen.
• Att på detta sätt tillföra växtmaterial till jorden gör att man arbetar upp mullhalten och ger jorden en bättre och luftigare struktur.
• Vad händer då med ogräsfrön och ogräsrötter i komposten? Är komposten tillräckligt varm dör rötterna och frön gror och dör. Är komposten torr eller i yttre delen av komposten kan ju frön och rötter överleva. För att slippa dessa problem kan man låta rötterna torka i solen så att de dör och se till att ogräs inte har gått i frö när de läggs i komposten.
• När man gräver upp ett nytt grönsaksland och får mycket gräs och rötter över att kompostera kan man lägga allt som en lång limpa. Täck limpan med dags-tidningar och överst markväv (ej odlingsväv, det måste bli ordenligt mörkt i högen) på toppen av limpan kan man lämna en springa och fylla på med lite matjord och där sätta frön av t.ex.pumpa eller krasse. Nu får man en blommande komposthög, efter två år har man fått jord i limpan.
• Tänk på att all förmultning kräver fuktighet och luft.

Läs också Nr 13 ”Kompostera trädgårdsavfallet” i den lilla gröna foldern i serien ”Lätt om odling”, som man får när man blir medlem i föreningen. Det finns också en utmärkt bok ”Den goda jorden” av Philippe Plönninge där lär man sig allt om jord!

En klassisk kompost byggd i trä, en sida kan tas bort för att man lätt ska kunna tömma den.

Löv och lite andra gamla växtdelar i komposten. Grönsaksrens, kaffesump mm hemma från kök är utmärkt att lägga i komposten. OBS! inget kött eller fisk eller annat som kan locka till sig råttor får läggas i komposten.

En väldigt full trådkompost. En sådan här kompost är billig och lätt att montera, men den bör kläs med plast eller frigolit för att den inte skall bli för torr. Detta för att förmultningen ska gå snabbare.

Här ligger sönderklippta växtdelar, de skall grävas ner i jorden när det är dags för höstgrävningen, det kommer göra jorden mullrik. De gamla växtdelarna hade kunnat läggas i komposten också.

Högen med markduk på är en limpa där man lagt material från bl a ett nygrävt grönsaksland. T ex grästorvor med mycket ogräs i, grova stammar av solrosor och annat kompostmaterial. Sedan har limpan täckts med tidningar och markduk. Högst upp har en springa lämnats där krasse såtts. Efter två år är det toppenjord i högen, redo att spridas på landen!

Här har ett kg brännässlor (vallört kan också användas) legat i ett tygstycke i tio liter vatten för att jäsa och bli gödselvatten. Det tar någon vecka eller två och luktar mycket illa. Man måste röra om då och då för att få ner syre i vattnet.